farmorsresa

...att jag var i mitt rum på ovanvåningen i huset i Nevishög när jag upptäckte att en ambulans hämtade far, mor satt i ambulansen och höll honom i handen, han var väldigt sjuk... Jag sprang fram och sa till far att jag inte visste hur jag skulle kunna leva utan honom. Han drog bort syrgasmasken och sa; "Det går bra! Du stannar bara upp ibland och vänder dig om. Då ser du mig, sen går du vidare..." Jag vaknade 00.38 med vad som kändes som ett stort iskallt hål i bröstet, hyperventilerande med tårarna rinnande. Jonas sov gott och högt så jag ville inte väcka honom utan fick hantera mitt livs första ångestattack på egen hand. När klockan blev 00.47 insåg jag att det är precis så det är. Jag stannar upp och tänker på far, givetvis på mor också, sen går jag vidare....

 

Ullareds reservcamping i september 2013