Nu är det dags...
Efter att jag blev lite sjuk sommaren 2009 så har min skalle röntgats vid flera tillfällen och risken vid sådana undersökningar är ju att det görs små bifynd. I mitt fall hittades ett litet bråck på ett kärl i skallen, ett så kallat aneurysm. Jag har i ca ett år väntat på att få detta åtgärdat och efter lite tjat är det dags. Idag tisdag fick jag veta att jag skrivs in på neurokirurgen på fredag, går på permis över helgen och läggs in på söndag och opereras på måndag. Inte jättelockande men det ska ju göras!
Ingreppet, eller vad det kallas, görs i narkos på röntgen av en röntgenläkare och man för in en liten tråd i kärlet via ljumsken, ända upp till min hjärna, och fyller ut den lilla blåsan med tråden. Detta kallas coiling och jag är helt fascinerad av vad man kan göra. Undrar bara hur de "klipper av" tråden när den är på plats?
Bara min förkylning inte sätter stopp för detta nu!
Är lite orolig att detta är vad de finner vid den röntgen som görs innan/under ingreppet;
You never know.....
Älskade lillasyster,vet inget om storleken på din hjärna:),vet bara att du har ett hjärta av guld (stort).
Kramar
Lite väl hemlighetshållet men nu vet vi så... Lycka till!
Håller tummarna att förkylningen försvinner så den inte hindrar att ingreppet blir gjort.Lycka till kram
Bara en fd. sjuksköterska kan beskriva ett ingrepp så noga! För min del räcker det så väl med "need to know-basis" ,blir annars väldeliga sympatisjuk!
Oroa dig inte för vad de hittar i din hjärna, du vet ju, att ett gott skratt förlänger livet ;)
Vi håller tummar & tår alla 4. Kramar.
Tänker på dej Åsa
Otroligt att man kan gå in via ljumsken ända upp i hjärnan! Lycka till, det kommer att gå hur bra som helst!
